Det har präglat mina tankar i veckor redan men när jag cyklar in till stan en onsdagkväll, på istäckta gator och i åtta minusgrader, så fattar någon del av mig ett beslut. Jag stannar inte länge till. Orkar inte, kan inte ha det så här mer.

 

Jag vet att det inte är rätt av mig, utsätta de som redan sörjer för det här. Men vad ska jag göra? Klarar inte mer, jag gör bara inte det. Tack och förlåt.