Dagen har gått bra, dagarna går alltid bra, jag var till och med trött för att jag inte sovit så mycket. Betedde mig normalt det vill säga onormalt på skolan, höll käft fastän tankarna fladdrade händerna darrade. Försöker planera, strukturera, tar mina tabletter som jag ska, dricker kaffe, äter för mycket. Kommer hem låser in mig vandrar på mina tjugofem kvadrat måste fokusera men det finns för mycket att göra. Tappar saker glömmer saker famlar. Hur ska jag klara mig hur ska jag klara det här hur ska jag klara mig utan honom hur ska jag klara den här månaden. Mår bra, är det här lycka, älskar livet blir tårögd av träden himlen natten vinden. Visst får jag stanna här, visst kan mitt blod fortsätta flyta lita enkelt genom artärerna, visst kommer glittret i mitt hår aldrig sköljas ur. Jag vill be honom stanna, stanna hos mig, se vilket kraftfält jag är, vilken potential jag har, be honom hålla kvar mig här.