Ärligt talat, jag tror aldrig jag känt mig så här utpumpad. Jag skulle kunna sova en livstid, en sömn utan drömmar. Jag vet inte hur en tänker eller känner, jag försöker förstå men jag tror aldrig jag kommer begripa. Men jag är fylld av blod, hjärtat slår och jag är fucking lycklig hela vägen in i benmärgen, det finns inga ord för kärleken.

 

Även om jag berättade för er exakt allt som hände under de där nästan tjugo timmarna så skulle ni aldrig kunna förstå. Ni skulle förminska allt till ett skämt. Ni behöver inte veta. Det är mina kristaller och jag ska gömma dem i vänster kammare, där ska de gro för evigt och fylla varje pulsation med kärlek.